Folkrätten
Folkrätten är alla internationella lagar och principer som styr över hur stater och internationella organisationer ska samarbeta och vad man får eller inte får göra mot varandra.
Folkrätten innehåller skyddet för de mänskliga rättigheterna, krigets lagar och internationell straffrätt.
Det finns även bestämmelser om miljöskydd, hut fria hav ska användas, skydd för diplomater, transportsamarbeten, erkännande av andra stater, skydd i internationella investeringar och handelssamarbeten.
Något som också ingår i folkrätten är bestämmelser över hur man ska lösa tvister mellan stater, hur avtal mellan stater ska skapas och vad som händer när en stat inte uppfyller de lagar och bestämmelser som är folkrätten.
Folkrätten är bindande för alla stater, men de är svårt att döma en stat som brutit mot folkrätten. Det finns ingen polis som undersöker om stater bryter mot reglerna eller någon domstol som kan straffa de som bryter mot reglerna.
Den 9 april år 1863 bildas en kommitté av Henry Dunant, med sig i kommittén hade han två läkare, en advokat och en general.
Kommittén höll en konferens i Genève, i oktober samma år, där 14 regeringar var representerade. På konferensen skulle man hitta lösningar och sätt att hjälpa och förbättra den medicinska situationen för de skadade soldaterna på slagfälten.
Deltagarna på konferensen antog b.la. dessa förslag:
Man skulle grunda nationella organisationer där frivilliga skulle vara med och ta hand om skadade soldater.
Tillåtelse för de frivilliga att vara på slagfälten och hjälpa till.
Som skydd på slagfältet skulle alla bära en vit armbindel med ett rött kors på.
Detta skulle bli grunden för Genèvekonventionen som på konferensen ett år senare, 1864, antogs.
1876 bytte kommittén namn till ICRC (International Committee of the Red Cross), vilket idag är, på svenska, Röda Korset.
Kommittén blev alltså både grunden till Genèvekonventionerna, som är en del av den humanitära rätten, och organisationen Röda Korset.
Folkrätten innehåller skyddet för de mänskliga rättigheterna, krigets lagar och internationell straffrätt.
Det finns även bestämmelser om miljöskydd, hut fria hav ska användas, skydd för diplomater, transportsamarbeten, erkännande av andra stater, skydd i internationella investeringar och handelssamarbeten.
Något som också ingår i folkrätten är bestämmelser över hur man ska lösa tvister mellan stater, hur avtal mellan stater ska skapas och vad som händer när en stat inte uppfyller de lagar och bestämmelser som är folkrätten.
Folkrätten är bindande för alla stater, men de är svårt att döma en stat som brutit mot folkrätten. Det finns ingen polis som undersöker om stater bryter mot reglerna eller någon domstol som kan straffa de som bryter mot reglerna.
Den 9 april år 1863 bildas en kommitté av Henry Dunant, med sig i kommittén hade han två läkare, en advokat och en general.
Kommittén höll en konferens i Genève, i oktober samma år, där 14 regeringar var representerade. På konferensen skulle man hitta lösningar och sätt att hjälpa och förbättra den medicinska situationen för de skadade soldaterna på slagfälten.
Deltagarna på konferensen antog b.la. dessa förslag:
Man skulle grunda nationella organisationer där frivilliga skulle vara med och ta hand om skadade soldater.
Tillåtelse för de frivilliga att vara på slagfälten och hjälpa till.
Som skydd på slagfältet skulle alla bära en vit armbindel med ett rött kors på.
Detta skulle bli grunden för Genèvekonventionen som på konferensen ett år senare, 1864, antogs.
1876 bytte kommittén namn till ICRC (International Committee of the Red Cross), vilket idag är, på svenska, Röda Korset.
Kommittén blev alltså både grunden till Genèvekonventionerna, som är en del av den humanitära rätten, och organisationen Röda Korset.
Källor:
Regeringens hemsida, 2014, Folkrätten
Röda Korsets hemsida, 2012, Så skapades röda korset och Genèvekonventionen
Regeringens hemsida, 2014, Folkrätten
Röda Korsets hemsida, 2012, Så skapades röda korset och Genèvekonventionen